Sedan millennieskiftet har Göteborg vuxit med drygt 200 000 invånare. Det innebär 10 000 nya göteborgare varje år. Samtidigt har arbetslösheten varit lägre än i både Stockholm och Malmö. Göteborg har också återhämtat sig snabbt efter inledningen av pandemin. Nu står staden inför nästa stora steg. Fram till 2050 förväntas staden växa med 250 000 invånare, 120 000 bostäder och 100 000 nya arbetsplatser. Pandemin har också gjort behovet av social interaktion och möjligheten till kreativt samspel än tydligare och kontorets betydelse som mötesplats framträder allt tydligare.
Urbaniseringstakten är högre i Sverige än i många andra länder. Under de senaste 20 åren har alla tre storstadsregionerna vuxit kraftigt. Det ligger också i linje med en internationell trend som säger att det är i de mindre storstäderna som tillväxtpotentialen är som störst, medan megastäderna spås ha passerat tillväxttoppen. Det som utmärker Göteborg är kombinationen av snabb tillväxt, en ung befolkning och låg arbetslöshet. Den genomsnittlige göteborgaren är 39,1 år, vilket är yngre än både stockholmaren (39,4) och genomsnittssvensken (41,4). Bara malmöiterna är något yngre.
Arbetslösheten bland göteborgarna var i maj 7,3 procent, medan den var 7,8 procent i Stockholm, 10,6 procent i Malmö och 8,1 procent i landet som helhet. Utöver att antalet göteborgare blir fler, så växer arbetsmarknadsregionen ännu mer. Ett av skälen är stora investeringar i framför allt järnväg under senare decennier. Idag ingår bland andra Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg i Göteborgs arbetsmarknadsregion, liksom Varberg och Falkenberg. Totalt omfattar denna arbetsmarknad 1,4 miljoner invånare. År 2030 beräknas även Borås med omnejd ingå och arbetsmarknadsregionen därmed växa till 1,8 miljoner invånare.